Undrar??

Har inte sovit mer än ca 2 timmar i natt, varför vet jag inte.. Sedan upp och jobba kl 06.45 så det var tufft.Hade dock en trevlig dag på jobbet med en rolig handledare som gör att dagen går lite fortare.. Efter jobbet var det dags att slänga sig i bilen och åka och hämta lilla söta Daisy.:) Jag , Maddis och Annika tog en sväng till Nol och hämtade henne..Tyckte inte riktigt om att åka bil men hon var snäll.. Hemma gick det jättebra. Hon var nyfiken och kollade läget direkt :) Missa fräste lite men det hade jag ju räknat med:) Nu ligger hon i soffan och sover brevid míg :) Hon kommer nog att känna sig hemma ganska fort..

Imorgon blir det fika med Theresia innan jag ska jobba kväll:) Ska bli mysigt att  prata lite skit :) Längtar till helgen och festen med klasskompisar , Sofia och Åsa.. Ska bli superkul.. Det finns en annan person jag önskar hade följt med också men man lär nog få drömma vidare om det :('

På torsdag ska det bli en ny hjärnröntgen, så jag håller tummarna om att den är bra:) Lite tur måste jag väl ha??

Just nu känner jag mig så kluven.. vad gör man då?? Jag vill så mycket men kan inte göra någonting.. Det är så himla frustrerande..All denna väntan känns som evighet , varje dag känns som ett år..Jag bara önskar att denna väntan var över så jag kunde få leva utan oro,rädsla och tankar på att förlora denna kamp :(
Önskar att jag kunde se in i framtiden, veta vad jag gör ett halvår från nu , men det kan jag ju inte så då får man gå på vad sin känsla säger och leva ifrån det.. Men det är inte alltid så lätt för alla, jag trodde nog jag var starkare än vad jag var men där ser man  hur fort det kan ändra sig.. Hur man helt plötsligt ligger i någon annans händer och utan att kunna göra någonting..Jag lägger mitt liv i dina händer.. Frågan är vad du gör med det???

Man ska leva varje dag som det vore den sista :) <3